Verklig nytta av digitala besök inom ordinärt boende

Bilden av svensk äldreomsorg är att den står inför omfattande förändringsbehov. Andelen äldre i befolkningen ökar, samtidigt som andelen yrkesverksamma per äldre minskar. Denna demografiska obalans innebär stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjning, kostnadstryck och behovet att skapa hållbara arbetssätt för omsorg.

Samtidigt visar kartläggningar att kommuner har svårt att i önskad takt implementera välfärdsteknik. I rapporten ”Digital Potential” (2023) från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (VÅ) konstateras att även om förutsättningarna finns så används tekniken i varierande grad och att strukturella hinder kvarstår, såsom bristande digital infrastruktur, kompetensbrist och bristande nationell styrning. Rapporten konstaterar att digital teknik kan bidra till ökad trygghet, delaktighet, självständighet, bättre arbetsmiljö och kostnadseffektivitet, men att nyttorna inte tas tillvara i tillräckligt hög utsträckning och att utvecklingen går trögt. Vidare lyfter Socialstyrelsen att användningen av välfärdsteknik går i otakt. Vissa kommuner har kommit långt, andra nästan inte alls.

Det finns bred statistik för digitala tjänster inom hälso- och sjukvård som visar på ökad efterfrågan men samtidigt att de äldres användning och utnyttjande ligger efter de yngre åldersgrupperna. Bland annat visar e-hälsomyndighetens rapport från 2023 att omkring 24% i åldersgruppen 75+ anser att utbudet av digitala tjänster motsvarar deras behov. Sammantaget visar detta på ett uppdämt behov och en stor potential för digitalisering inom hemtjänsten.

Mot bakgrund av de utmaningar som svensk äldreomsorg står inför ser vi att vår tjänst Digitalt Besök, som möjliggör mötet mellan brukare och personal, ger stora nyttor.

Effektivisering utan att kvaliteten tappas.

Digitala Besök, där delar av hemtjänstinsatserna utförs via videosamtal, möjliggör att verksamheten kan erbjuda fler personer omsorg med samma personalresurser. Exempelvis visar erfarenheter från Lunds kommun att digital hemvård påbörjades 2023 och inom kort blev en permanent verksamhet med följande resultat:

• Digitala besök via en digital enhet hela dagar, 7:30-22:00
• Minskad restid för personal och högre andel tid hos brukare tack vare minskad kringtid
• Brukare upplever större trygghet, ökad självständighet och personalen upplever en bättre arbetssituation

Effekterna visar att digitala besök är ett naturligt sätt att digitalisera äldreomsorgen utan att tumma på kvaliteten. Vi ser tydliga ekonomiska och kvalitativa nyttor med ett införande. Tillsammans med kommuner har vi tagit fram nyttokalkyler som bygger på digitala besök. Underlaget hämtas från SKR:s nyttoanalys och nyttokalkyl. Effekterna är tydliga och leder till snabb ekonomisk avkastning. Redan år ett kan investeringen vara inhämtad.

I rapporten ”Digital potential” (2023) understryks att digital teknik i välfärden förväntas bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet för brukare och deras närstående, bättre arbetsmiljö för personal och ökad kostnadseffektivitet. Samtidigt konstateras att införandet av välfärdsteknik generellt har gått långsamt och att det är osäkert om den fulla nyttan verkligen tas tillvara. Slutsatserna står i tydlig kontrast till våra erfarenheter av införandet av digitala besök. Tekniken är den minsta utmaningen. Kommuner kan komma igång inom loppet av några veckor, genomför digitala besök utan tekniska hinder och når snabbt stabil drift. Nyttorna framträder omedelbart, som Lunds kommun själva ger uttryck för. Redan under de första veckorna vid ett införande av ett litet antal enheter, kan kommunen se tydligt mätbara effekter i form av minskad restid, lägre resekostnader och mer tid som frigörs till omsorg.

En central aspekt är att kommunerna redan idag vittnar om svårigheter att rekrytera medarbetare och att andele äldre ökar, dvs. färre i arbetsför ålder per äldre person. Digital teknik räcker inte ensam för att lösa kompetensförsörjningsfrågan, men det är en viktig del i att skapa hållbara arbetssätt. Genom att göra digitala besök till en naturlig del av verksamheten frigörs personal för de fysiska insatserna där fysisk kontakt är avgörande och låter digitala insatser komplettera där det är lämpligt. Det skapar en stor omställningsnytta; samma personalstyrka kan nå fler brukare med bibehållen eller ökad kvalitet.

Våra erfarenheter

Vi har under det senaste året deltagit i dialoger med hundratals representanter från kommunal äldreomsorg, chefer, utvecklingsledare och verksamhetsansvariga, vilka delar den gemensamma behov och prioriteringar.

• Behovet av att komplettera fysiska hemtjänstbesök med digitala alternativ, för att möjliggöra fler insatser och en större möjlighet till sociala kontakter utan att resurserna förflyttas i onödan.
• Viljan att behålla kvalitet och trygghet där digitala besök upplevs som ett sätt att göra det, med rätt teknik och processer.
• En tydlig ambition att breddinföra digitala besök. Många kommuner är redan i ett införande och att det nästa naturliga steget är ett breddinförande så att fler brukare ges tillgång till insatser som genomförs via video.
• Vikten av att processen är integrerad i den ordinarie verksamheten, inte bara som ett införandeprojekt.

Svensk äldreomsorg står införa stora utmaningar, men också stora möjligheter. Digitala besök visar att det går att skapa både högre kvalitet och bättre arbetsförutsättningar utan att belasta organisationen ytterligare.

Låt oss ta nästa steg tillsammans. Hör av er och upptäck hur er kommun kan frigöra tid, stärka tryggheten och skapa en hållbar omsorg för framtiden.