Grundaren har ordet

Efter ett högt fall på 30 meter där jag hamnade i koma i 20-dagar och dess långa rehabilitering som följd förändrades min bild på livet och vad som är viktigt. För mig började resan med Salus mea redan våren 2008 när ryktet hade nått mig att det fanns en ny smartmobil ”iPhone”, som skulle vara något helt nytt.

Resan till New York bokades och jag kom tillbaka hem med fem iPhones. 2013 berättade jag för min kusin Maria om min idé att utveckla ett trygghetslarm för smarta mobiler. Maria som då arbetade på Hjälpmedelsinstitutet berättade om arbetet med att skapa en standard för trygghetslarm.

Nästa steg blev att ansöka om ett medlemskap i den tekniska kommittén, som skulle ge mig den kunskap jag behövde för att utveckla framtidens digitala trygghetslarm. Det blev ett långvarigt arbete i kommittén som givit mig en bred kunskap och en förståelse för utmaningarna. Genom mitt engagemang i kommittén har jag haft förmånen att träffa många människor i branschen och fått insikter som jag kunnat använda i utvecklingen av Salus mea.

“De närmaste åren kommer fler än 2,6 miljoner larmenheter att behöva bytas ut i Europa och i dagsläget saknas gemensamma riktlinjer som säkerställer kvaliteten i trygghetskedjan. Idag fungerar trygghetslarm från olika leverantörer på olika sätt vilket gör att systemen inte kan prata med varandra. Med gemensamma standarder på olika områden kan man bland annat få företag att utveckla nya system på ett mer kostnadseffektivt sätt. De gemensamma standarderna kommer att göra det möjligt att använda olika system tillsammans på ett säkrare sätt och underlätta kommuners upphandling av trygghetstjänster för trygghetslarm.

Fokus i standardiseringen ligger på användarna och deras möjlighet till en förbättrad livskvalitet genom att skapa förutsättningar för förlängt boende i hemmiljö och ett mer självständigt och aktivt deltagande i samhället. Detta uppnås genom att arbeta med alla delar i trygghetskedjan för trygghetslarm.”

Text: SIS/TK 574 Trygghetskedjan för trygghetslarm